12:00:00
Artikel- Hermelinkanin
Många hermelinkaniner finns med på våra svenska kaninutställningar. Runt 30% av utställningskaninerna varje år är just av rasen hermelinkanin. Många fastnar för deras vackra sätt att sitta och deras små korta öron.
Hermelinkaninen är inte den minta kaninrasen, även fast man lätt kan tro det (den minsa rasen är dvärgharen som ni kan läsa om i nästa artikel, måndagen den 21/7). Många tycker att rasen passar bra till barnfamiljer just tack vare att den är så liten.
Mannen som först födde fram rasen (som då endast fanns i färgen vit) kom från England och det är alltså där som rasen härstammar från. Rasen transporterades sedan till Tyskland där man fortsatte att arbeta med rasens utséende och i Holland började man föda fram rasen i olika färger och teckningar.
Öron
Hermelinkaninens öron är upprättstående och sitter väldigt tätt ihop.Längden på öronen får inte överskrida 7cm och de får varken vara för tjocka eller för tunna. Håret får inte vara så tunnt att skinnet lyser igenom.
Ben
Hermelinkaninens framben är raka, kraftiga och de bär fritt upp kroppen från marken. Bakbenen är också väldigt kraftiga och dessa ska ligga parallelt med kaninens kropp.
Päls
Hermelinkaninen finns inte bara i normalpäls, utan också pälserna rex, satin, fuchs och angora. På normalpälsade ska pälslängden inte överskrida 2,5 cm.
Färg
Hermelinkaninen är godkänd i alla rasstandardens färger och teckningar.
En viltgul brokad hermelinkanin i pälssorten rex. Foto: Tine Norup http://www.freewebsite-service.com/trollehusets/forside.php
/Cornelia